Kapacitet och förmågor för en rättvis klimatomställning

Under kursen har nedslag i praktiken varvats med teoretisk förståelse för strategier, processer och verktyg för att arbeta med klimatomställningen, såsom design av missionsorienterad politik, implementering av experiment och testbäddar samt uppföljning och lärandeprocesser. Kurstillfällena har getts både i Göteborg, Linköping, Stockholm och Malmö och inneburit både studiebesök, utbyten och teori. Kursen startade i Göteborg som en del av det årliga sensommarinternatet och gav en introduktion till att arbeta med klimatomställning. Tre exempel från praktiken presenterades av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen samt Karlsborgs arbete med klimatomställning.

Urbana experiment och styrning

Vid det andra kurstillfället i Linköping diskuterades både design, missionsorienterad politik och planering samt implementering av experiment och testbäddar. Urbana experiment är ett sätt att hantera komplexa samhällutmaningar och testa nya lösningar. Lärande och uppskalning är viktiga delar, och ofta är fokus på olika så kallade smarta lösningar och digitalisering. Att testa och experimentera kräver också nya former av styrning. Vanligt förekommande kritik handlar om hur insikter eller lärdomar från experimenten kan integreras i den ordinarie verksamheten och bidra till omställning. 

En rundvandring i Vallastaden gav exempel på hur kommuner kan arbeta med så kallade urbana experiment eller living labs. Vallastaden är en stadsdel som började byggas 2013, där olika smarta lösningar och innovativ teknik har testats. Även testbädd Ebbe Park besöktes. Det är en testbädd för forsknings- och utvecklingsändamål inom framför allt samhällsbyggnad och hållbar stadsutveckling i olika miljöer såsom skola, vård, verksamheter och bostäder. 

“En central del av kursen har varit att koppla samman forskning och praktik. När vi utvecklade kursen ville vi därför kunna lyfta fram konkreta exempel på hur svenska kommuner arbetar med klimatomställningen med tydliga kopplingar till vad forskningen säger. Vi har därför sett det som viktigt att vara på plats och träffa praktiker som har berättat om hur de i praktiken arbetar med omställning, rättvisa och som i fallet med Linköping hur man arbetar med såväl testbäddar som experiment i stadsdelarna Vallastaden och Ebbe Park som en del av deras omställningsarbete. De olika besöken har visat på såväl utmaningar, likheter och olikheter i kommunernas kapaciteter och förmågor i arbetet mot en rättvis klimatomställning.”, säger Ida Grundel, universitetslektor och docent samt kursansvarig vid Linköpings universitet. 

Utbyte med forskarskolan Transplace

Nästa nedslag i praktiken gavs i Stockholm, med en rundvandring i Stockholms planerade miljözon 3 och Stockholms “systemdemonstrator” STOLT, som står för Stockholm Local Transitions. STOLT är ett samarbetsprojekt mellan näringsliv, akademi och civilsamhälle i arbetet mot stadens mål om en utsläppsfri innerstad till 2030. Projektet bidrar till att nå målet genom ett antal demonstrationer som ska minska bilresande, elektrifiera transporter och arbetsfordon samt skapa en mer attraktiv stadsmiljö. STOLT är på så sätt ett exempel på nya systemiska styrmedel som syftar till att komma bort från piloter och småskaliga experiment och utgör ett exempel på en “transformativ portfölj”, uppskalning av experiment och tester samt integrering.

En gemensam workshop hölls även med doktoranderna från forskarskolan Transplace, som drivs av Institutionen för samhällsplanering och miljö vid KTH. Transplace fokus är praktiknära och handlingsorienterad forskning som bidrar till att utmana existerande arbetssätt och stärka den reflektiva kapaciteten inom svensk samhällsplanering. Fokus för workshopen var att utbyta erfarenheter från de olika doktorandprojekten. Syftet var även att hitta gemensamma knytpunkter, både i relation till att doktoranderna från de båda forskarskolorna samarbetar med praktiker från olika myndigheter och kommuner, men även i relation till gemensamma teoribildningar och litteratur. Workshopen avslutades därför med ett litteraturseminarium där doktoranderna möttes och diskuterade ett antal texter med koppling till klimatomställning.  

Kapacitet och förmågor

Fokus för det sista kurstillfället var kapacitet och förmågor som behöver byggas upp för att arbeta med en rättvis urban klimatomställning. Denna gång besöktes Malmö, där en rundvandring i Sege Park inledde dagarna. Sege Park är en ny stadsdel och ett område med höga kulturhistoriska värden och lummig grönska. Studiebesöket och en introduktion till arbetet med Klimatomställning Malmö ramade in en diskussion om kapacitetsbyggande för omställning. 

Doktoranderna introducerades även till arbetet som sker på UNIC Centre for City Futures vid Malmö universitet samt Mötesplats Social Innovation. Fokus för diskussionen var de aktiviteter som sker i mellanrummet mellan forskning och praktik relaterad till förmågor och rättvisa.

“Det känns så lyxigt att jag hade tiden och möjligheten att delta i den här sista kursen, som dessutom har en så tydlig praktiknära inriktning. Att få göra, egentligen för mig sedvanliga studiebesök, tillsammans med doktorander och kursledare har varit väldigt intressant. Det akademiska rastret har tillfört ytterligare en dimension. Nu ser jag fram emot policy briefs, särskilt det med Norrköpings kommun som adressat.”, säger Linda Apelgren, samhällsbyggnadsstrateg vid Norrköpings kommun och en av forskarskolans handledare från praktiken. 

Policyrekommendationer

Som en del av kursen har doktoranderna utvecklat så kallade Policy Briefs innehållande policyrekommendationer, baserat på sina forskningsprojekt. Ett Policy Brief är tänkt att fungera som en bro mellan forskning och praktik. Tanken är att utveckla doktorandernas förmåga att kommunicera sina individuella forskningsprojekt och utmana dem att skriva för praktiken. 

“Alla våra doktorandprojekt tar avstamp i aktuella samhälls- och policyutmaningar. Då blir det en central fråga vilka målgrupper våra resultat kan vara relevanta för, hur vi kan göra vår forskning tillgänglig och meningsfull för dem, och hur vi kan bidra till en engagerad dialog mellan forskning och praktik. Policy Briefs är ett av flera sätt att fånga politikens intresse, men de kan också hjälpa till att se på sin egen forskning med andra ögon och reflektera över vad vi vill uppnå med den.”, säger Harald Rohracher, professor och kursansvarig vid Linköpings universitet. 

I feedbackrundan i slutet av kursen fördes fram att det har varit givande att inte bara diskutera akademiska texter, utan också att sätta dem i ett praktiskt sammanhang, att besöka olika platser och föra en dialog med engagerade kommunanställda. Det blir en ögonöppnare att se hur kreativt och målorienterat de arbetar för att åstadkomma konkreta förändringar, hur de brottas med att få in ett rättviseperspektiv i klimatomställningen och hur det finns en rad spännande projekt och initiativ som så småningom kommer att förändra staden och göra den mer hållbar och rättvis. På så sätt har kursen förhoppningsvis bidragit till att forskning och praktik kan mötas på samma ögonhöjd.

Kort om kursen

Kursen Kapacitet och förmågor för en rättvis klimatomställning gavs av Institutionen för Tema vid Linköpings universitet. Kursansvariga var professor Harald Rohracher, som i sin forskning utvecklar ett kritiskt-konstruktivt perspektiv och samhällets förmåga att styra omställningsprocesser inom olika områden. Även Ida Grundel, universitetslektor och docent, var kursansvarig. Hennes forskning handlar framför allt om lokal och regional utveckling samt rumslig organisering och planering relaterad till omställningen till ett mer hållbart samhälle. 

Tips på vidare läsning

Avelino, F., Wijsman, K., Steenbergen, F., Jhagroe, S., Wittmayer, J., Akerboom, S., Bogner, K., Jansen, E.F., Frantzeskaki, N. & Kalfagianni, A. (2024) Just Sustainability Transitions: Politics, Power, and Prefiguration in Transformative Change Toward Justice and Sustainability, Vol. 49:519-547 

Borrás, S., Haakonsson, S., Hendriksen, C., Gerli, F., Poulsen, R.T., Pallesen, T., Somavilla Croxatto, L., Kugelberg, S., Larsen, H., 2024. The transformative capacity of public sector organisations in sustainability transitions. Environmental Innovation and Societal Transitions 53, 100904. 

Callorda Fossati, E., Pel, B., Sureau, S., Bauler, T., Achten, W., 2022. Implementing exnovation?: Exnovation ambitions and governance complexity in the case of the Brussels Low Emission Zone, in: Koretsky, Z., Stegmaier, P., Turnheim, B., Van Lente, H. (Eds), Technologies in Decline. Socio-Technical Approaches to Discontinuation and Destabilisation. Routledge, London, pp. 203-23. 

Cuadra, C.B., Kennedy Tsunoda, E., Björneland, C., Dabaieh, M., Persson, S., Berseus, J., Nordqvist, J., 2025. Exploring the “how” of a just climate transition at the local level: eco-social innovations and governance. "Sustainability: Science, Practice and Policy" 21(1), 2548659. 

Hölscher, K and Frantzeskaki. 2021. Perspectives on urban transformation research: transformations in, of and by cities. Urban Transformations 3:2. 

Tsing, A.L., 2012. On Nonscalability: The Living World Is Not Amenable to Precision-Nested Scales. Common Knowledge 18(3), 505-24. 

Om Just Transitions 

Just Transitions är en forskarskola om styrning och ledning för rättvis urban och regional klimatomställning. Med stöd av sju doktorander som verkar i gränslandet mellan akademi och praktik undersöker vi hur en rättvis klimatomställning kan förverkligas på lokal nivå. 

Just Transitions leds från Linköpings universitet i samarbete med Urban Futures. Fem offentliga och tre akademiska parter ingår: Linköpings universitet, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Linköpings kommun, Länsstyrelsen Östergötland, Norrköpings kommun, Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Just Transitions finansieras av Formas, ett forskningsråd för hållbar utveckling.