Förutsättningar för att skapa förändring – i fokus på Just Transitions sensommarinternat

Just Transitions – Forskarskola om ledning och styrning för rättvis urban och regional klimatomställning startade 2023 och engagerar sju doktorander som verkar i gränslandet mellan akademi och praktik och undersöker den hur en rättvis klimatomställning kan förverkligas på lokal nivå. 

Vid forskarskolans årliga internat inleddes den första dagen, på Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad, av Marcus Jahnke, avdelningschef för Miljöstrategi, som hälsade deltagarna välkomna. Göteborgs Stad är en av forskarskolan Just Transitions praktikparter.

”Jag var med i det tidiga idéarbetet och skrev på ansökan, utifrån min dåvarande roll som verksamhetsledare för Urban Futures, säger Marcus Jahnke. Han fortsätter: När jag sedan gick till kommunen var ansökan inlämnad men vi hade inte fått besked än. Nu är forskarskolan Just Transitions en myllrande verksamhet med full fart på kunskapsutvecklingen. Det är häftigt! Speciellt roligt är det att se samverkan mellan mina nya kollegor i staden och doktoranderna. Min insikt sedan jag började jobba i kommunen är att praktiken sitter på oerhört mycket kunskap. Det är viktigt att komma ihåg för alla som forskar.”, säger Marcus Jahnke.

Doktoranderna närmar sig nu halvtid och är i gång både med skrivandet av sina första artiklar, intervjuer och fältarbete. Att engagera samhällsaktörer i uppstart av projekt och i problemformuleringar är inte helt ovanligt men kanske mindre vanligt, men desto viktigare är att hålla kvar praktikförankringen under hela processens gång. Kontinuerligt meningsskapande, reflektion och att värna om resultat löpande, och inte bara i slutet, är andra lika viktiga delar av transdisciplinär forskning. 

Mottagarkapacitet och förmåga – från kunskap till handling 

Under årets sensommarinternat var därför fokus att reflektera kring och lyfta olika perspektiv av så kallad mottagarkapacitet. Vad innebär detta? Vem tar emot kunskap och hur blir ny kunskap handlingsbar i kommuner, regioner och på statlig nivå liksom inom länsstyrelser?  Samtal och föreläsningar lyfte hinder och möjligheter i att omsätta kunskap och den kapacitet och förmåga som behövs inom offentlig sektor för att detta skall kunna ske. 

Bild

”I en förenklad tankemodell kan man förstå mottagarkapacitet såsom tre steg i en transdisciplinär process av när kunskap skall bli verklighet: när kunskapen lämnar forskargruppen, när den kommuniceras till andra, och när den tas emot av de organisationer som skall agera utifrån den. Vart och ett av dessa tre steg innehåller dilemman som är viktiga att känna till och försöka överbrygga. Annars riskerar transdisciplinärt producerad kunskap att stanna bland de deltagare som producerat den”, säger Henrietta Palmer, forskare Göteborgs universitet och ansvarig för den transdisciplinära processen inom Just Transitions. 

Reflektioner och erfarenheter

Flera av handledarna från praktikparterna delade med sig av sina reflektioner och erfarenheter. Praktikparterna i forskarskolan representerar olika planeringsnivåer och kommer från kommun, region och länsstyrelse. Några av de återkommande utmaningarna som lyftes var politiken – dess kortsiktiga fokus, skiftande politiska majoriteter och därmed styrning, samt att de många styrsignaler som ges i sin tur skapar målkonflikter. Att frigöra tid för att kunna prioritera att ta till sig kunskap, översätta och implementera den är också svårt. Att mobilisera direktörer och chefer är avgörande, annars fastnar insikter hos enskilda individer, men att nå fram när så många frågor behöver prioriteras är en utmaning. Som så ofta lyftes även de silos som skapas i organisationer, genom uppdelning exempelvis i förvaltningar eller enheter, som en fortsatt utmaning, och att horisontell samverkan är avgörande, men krävande.

Samtidigt lyftes även möjligheter och vägar framåt, såsom att skapa sig handlingsutrymme i frågorna utifrån de forum, logiker och den styrning som redan finns på plats. Vikten av att knyta till sig allierade internt och externt, samt att ha en strategi för genomförande lyftes även. Under dagarna blev det tydligt att, tillsammans med handledarna från akademi och praktik, kan doktoranderna fungera som förändringsagenter. De identifierar möjlighetsfönster och olika processer som forskningen kan förankras inom, samt att de skapar länkar mellan forskning och handling – allt för att möjliggöra en rättvis klimatomställning.  

Kursstart: Kapacitet och förmågor för en rättvis klimatomställning

Sensommarinternatet markerade även starten för forskarskolans sista doktorandkurs Kapacitet och förmågor för en rättvis klimatomställning. Kursen som ges av Linköpings universitet fördjupade diskussionen och bjöd på reflektioner utifrån tre planeringsskalor: Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Karlsborgs kommun.

Professor Harald Rohracher, Linköpings universitet gav en introduktion till Transitions studies – dvs. forskning om samhällsomställning. För att möta komplexa samhällsutmaningar krävs radikala förändringar av vårt sätt att leva, arbeta, förflytta oss, konsumera och producera. Det handlar inte bara om kunskap och teknik, utan även om social praxis, lagar och institutioner, affärsmodeller, branschstrukturer, aktörers roller och relationer, kulturella värderingar osv. För att förändra detta krävs systemiska innovationer då processerna är sammankopplade med många aktörer på flera nivåer. Den här typen av samhällsomställningar behöver en ny typ av politik som är långsiktig, målinriktad, samverkansorienterad och som även fokuserar på lärande och anpassning. Det innebär, med andra ord, stora utmaningar för kommunalt och regionalt arbete när förvaltningen möter samhällsomställningens utmaningar.

Harald är tillsammans med Ida Grundel, universitetslektor och docent, Linköpings universitet kursansvarig. Ida delade med sig av tidiga resultat från projektet Planerare som agenter för omställning till hållbara städer som avslutas i år. Omställningsprocesser kräver nya innovativa former av lokal styrning och planering. Ida lyfte forskningsresultat kring vilka kompetenser planerarna behöver utveckla för att möta den ökade komplexiteten i planeringen. Under hösten fortsätter kursen med besök i, och planeringserfarenheter från, Linköping, Stockholm och Malmö. 

Kort om Just Transitions partnerskap  

Just Transitions leds från Linköpings universitet i samarbete med Urban Futures. Det är en av fem forskarskolor som finansieras av Formas inom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Fem offentliga och tre akademiska parter ingår:

• Linköpings universitet
• Göteborgs universitet
• Chalmers tekniska högskola
• Linköpings kommun
• Länsstyrelsen Östergötland
• Norrköpings kommun
• Göteborgs Stad
• Västra Götalandsregionen