Från stad till region – två doktorander tar nästa steg i forskningen om rättvis klimatomställning
Hur kan klimatomställningen genomföras på ett sätt som också främjar en mer rättvis samhällsutveckling? Det är en central fråga inom forskarskolan Just Transitions. Nu har ytterligare två av forskarskolans doktorander, Ida Röstlund och Kim von Der Heide, genomfört sina halvtidsseminarier. Deras forskning belyser hur rättvisefrågor kan få betydelse för klimatomställningen, på kommunal och regional nivå.
Perspektiv på klimaträttvisa från ett Göteborg i omställning
Kim von Der Heide, doktorand vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, studerar vad klimaträttvisa kan betyda på stadsnivå och hur detta kan implementeras. Projektet görs i nära samarbete med Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad. Med ett transdisciplinärt arbetssätt, där forskning och praktik utvecklas tillsammans, vill Kim bidra med kunskap som kan stödja arbetet för en mer inkluderande klimatomställning.
Klimatkrisen påverkar olika grupper i samhället på olika sätt. Samtidigt är ansvar för utsläpp och möjligheter att påverka omställningen ojämnt fördelade. Göteborgs Stad har höga klimatambitioner, men samtidigt stora socioekonomiska skillnader mellan stadens olika områden. Dessa faktorer gör det viktigt att utforska vem som påverkas av klimatåtgärder, vilka perspektiv som får utrymme i olika beslutsprocesser och hur omställningen kan utformas på ett sätt så att den bidrar till ökad jämlikhet och därmed inte förstärker befintliga ojämlikheter.
En viktig del av forskningen handlar om hur olika grupper i samhället förstår klimaträttvisa. Kim undersöker bland annat hur staden arbetar med rättvisefrågor i klimatomställningen och hur invånare i socioekonomiskt utsatta områden uppfattar begreppet klimaträttvisa samt vilka möjligheter de har att delta i omställningen. Forskningen riktar också fokus mot vilka kunskaper och perspektiv som tas tillvara i stadens klimatarbete.
Epistemisk rättvisa
En central dimension i Kims forskning är frågan om epistemisk rättvisa (engelska: epistemic justice). Begreppet handlar om vems erfarenheter, perspektiv och kunskaper som uppmärksammas, värderas och får betydelse i olika former av kunskapsproduktion. Centrala frågor är vem som ges möjlighet att bidra till kunskapsutvecklingen och vem som får tillgång till den kunskap som produceras. Vilka perspektiv som får utrymme kan i sin tur påverka vilka frågor och lösningar som prioriteras i planeringen av klimatomställningen. Det kan till exempel handla om huruvida fokus främst ligger på tekniska lösningar för att hantera klimatförändringar, eller om klimatarbetet också omfattar mer grundläggande frågor om hur samhället organiseras och styrs.
Forskningen bidrar till att stärka kommunens kapacitet för att utveckla en klimatstyrning som tar mer hänsyn till social ojämlikhet och mer lyhörda styrningsformer för att bidra till en mer rättvis och ekologiskt hållbar stad. Vid halvtidsseminariet fick Kim möjlighet att diskutera forskningsprojektets utveckling och få nya perspektiv på det fortsatta arbetet.
”Med många pågående processer och ett forskningsprojekt som fortfarande är under utveckling var det väldigt värdefullt att få stanna upp och ta del av nya perspektiv. Att få höra tankar och reflektioner från både erfarna forskarkollegor och representanter från Göteborgs Stad gav värdefulla insikter för det fortsatta arbetet med projektet och avhandlingen. Även om det är utmanande att fatta beslut om hur vi ska gå vidare och vad vi ska fokusera på, är jag tacksam för möjligheten att reflektera över arbetet och få nya perspektiv”, säger Kim von Der Heide, doktorand vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.
Även från Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad lyfts forskningens betydelse för det fortsatta klimatarbetet fram.
“Kims forskning är mycket värdefullt för oss i förvaltningen, och för staden. Den hjälper oss att se oss utifrån och utmanar oss att bättre integrera rättviseperspektivet i vårt fortsatta arbete, bland annat i framtagandet av ett nytt miljö- och klimatprogram.” säger Marcus Jahnke som bidrog med expertis och kommentarer i sin roll som avdelningschef på Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad på Kims halvtidsseminarium.
Rättvisa som kompass i den regionala klimatomställningen
Kan rättvisa bli en vägledande princip i regional planering för klimatomställning? Det undersöker Ida Röstlund, doktorand vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, i nära samarbete med Västra Götalandsregionen.
Regional planering innebär att hantera flera, ibland motstridiga, mål och intressen, exempelvis utveckling av transportinfrastruktur för ökad tillgänglighet och minskad klimatpåverkan. I Västra Götaland finns det stora geografiska och demografiska skillnader över ett blandat landskap med kust, skogs- och jordbruk samt flera större urbana kärnor. Dessa skillnader gör avvägningar om hållbar mobilitet och tillgänglighet tydliga. Samtidigt är ansvaret för klimatomställningen fördelat mellan flera aktörer och beslutsnivåer, vilket ställer krav på samverkan och gemensamma vägval.
En central fråga i Idas forskning är hur rättvisa kan omsättas i regional planeringspraktik. Det handlar om att utforska hur olika perspektiv på rättvisa kan synliggöras, diskuteras och användas i planeringsprocesser. Vem gynnas av olika åtgärder, vem riskerar att missgynnas och vilka får möjlighet att påverka besluten? Det handlar också om vilka behov och framtidsmöjligheter som synliggörs i planeringen och vilka som riskerar att hamna utanför.
Rättvisa som en kompass
Genom ett transdisciplinärt arbetssätt, där forskning och praktik möts, vill Ida utveckla kunskap som är både vetenskapligt relevant och användbar i regional planering. Under halvtidsseminariet diskuterades bland annat rättvisa som en möjlig kompass för att synliggöra och navigera de olika målkonflikter, intressen och prioriteringar mellan olika framtidsbilder som präglar klimatomställningen. Ett perspektiv som kan bidra till att göra rättvisefrågor mer synliga och användbara i det regionala planeringsarbetet.
”Halvtidsseminariet har varit ett väldigt viktigt tillfälle att samla alla tankarna kring forskningen. Att försöka få ihop alla delar till en helhet i det här skedet har varit ovärderligt! En viktig fråga som lyftes under mitt seminarium var den dubbla ambitionen att bidra med kunskap till både akademin och praktiken, och de utmaningar som finns i att hitta balansen för att förena ett kritiskt forskningsperspektiv med ambitionen att vara användbar i praktiken.”, säger Ida Röstlund, doktorand vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.
Även huvudhandledaren Merritt Polk lyfter fram värdet av samarbetet mellan forskning och regional praktik.
“Idas avhandlingsarbete har ett transdisciplinärt angreppssätt. Det är både lärorikt och inspirerande att arbeta med Ida och tillsammans med de andra handledarna Aako Raoofi, Västra Götalandsregionen och Nils Björling, Chalmers. Samarbetet förenar olika vetenskapliga discipliner med regional praktik. Närheten till samhällsutmaningarna i regionen gör forskningen mer relevant för och användbar i praktiken samtidigt som den bidrar till att föra forskningsfronten framåt”, säger Merritt Polk, huvudhandledare och professor vid Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet.
Vad är ett halvtidsseminarium?
Halvtidsseminariet är en viktig milstolpe under doktorandutbildningen och genomförs ungefär halvvägs genom forskarstudierna. Under seminariet presenterar doktoranden sitt avhandlingsarbete, de resultat som uppnåtts hittills och planerna för det fortsatta arbetet.
Seminariet fungerar både som ett tillfälle för akademisk granskning och som ett forum för kollegial diskussion. Ofta deltar en opponent eller särskilt utsedda forskare som ger återkoppling och råd kring hur forskningen kan utvecklas vidare inför den kommande disputationen. Vid de halvtidsseminarier som hålls inom Just Transitions medverkar ofta också praktiker från den organisation som doktoranden samarbetar med.
Medverkande Kim von Der Heides halvtidsseminarium:
- Annica Kronsell, professor, Institutionen för Globala studier, Göteborgs universitet
- María José Zapata Campos, universitetslektor, Institutionen för Globala studier, Göteborgs universitet
- Marcus Jahnke, avdelningschef, Miljöförvaltningen, Göteborgs Stad
Medverkande Ida Röstlunds halvtidsseminarium:
- Anders Burman, professor, Institutionen för Globala studier, Göteborgs universitet
- Rikard Warlenius, docent och lektor, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, Södertörns högskola
