Viktig milstolpe för doktorander inom forskarskolan Just Transitions

Tillsammans belyser doktorandernas projekt några av de mest angelägna samhällsutmaningarna i klimatomställningen. Från hur samhället kan skydda människor mot extrem värme till hur offentliga organisationer fattar beslut under osäkerhet och hur ekologiska värden integreras i stadsutvecklingen. Trots olika forskningsfält förenas projekten av en gemensam fråga: hur klimatomställningen kan genomföras på ett sätt som både hanterar klimatutmaningarna och främjar en mer rättvis samhällsutveckling.

Extrem värme är en rättvisefråga

I en tid av klimatförändring och extrem värme behöver städer och offentlig sektor anpassa sitt arbete till höjda temperaturer. I sitt projekt Care-full Heat Adaptation – The role of care and care ethics in transformational adaptation undersöker doktoranden Gavin Nilsson Lewis vid Institutionen för Tema, Linköpings universitet vilken roll som omsorg och omsorgsetik kan spela i transformativ klimatanpassning. Transformativ klimatanpassning innebär att förändra samhällets strukturer och system för att minska sårbarheten för klimatförändringar. Fokus ligger på att hantera de bakomliggande orsakerna till utsatthet för klimatförändringar, snarare än dess konsekvenser. 

Projektet utgår från att extrem värme, den dödligaste klimatrisken, drabbar de mest utsatta i samhället, vilket förstärker de sociala ojämlikheterna. Ändå är detta en blindfläck i den svenska planeringen. Anpassning till värme är inte enbart en teknisk eller infrastrukturell fråga, utan handlar också om relationer, ansvar, sårbarhet och omsorg om människor och platser. Genom att använda omsorg och omsorgsetik som teoretisk utgångspunkt kan både de underliggande ojämlikheterna belysas och hanteras.

Projektet genomförs i nära samarbete med Linköpings kommun. I den första forskningsartikeln studeras erfarenheter från Barcelona, Wien och Bogotá, städer som på olika sätt har integrerat omsorgsperspektiv i sin planering. Lärdomarna från dessa städer tas vidare i samarbetet med Linköpings kommun för att undersöka hur ett omsorgsbaserat perspektiv kan bidra till en mer rättvis anpassning till värme i en svensk kontext. 

I kommande arbete kommer Gavin bland annat arbeta med kartor som visar social sårbarhet och olika stadsplaneringsprocesser som är centrala för utmaningen. Kartorna kan bidra till att prioritera vissa områden och utsatta befolkningsgrupper samt stödja kommunala tjänstepersoner i deras arbete för en mer rättvis och omsorgsfull klimatanpassning. Gavin kommer också att utforska hur värme kan inkluderas i det dagliga beslutsfattandet och planeringsarbetet, till exempel i översiktsplanering och detaljplanering.

”Jag är tacksam för seminariet. Det var perfekt timing att få feedback på mitt arbete hittills och diskutera mina nästa steg. Jag tror att det finns en stor potential att integrera både omsorg och extrem värme i den svenska planeringen. Både omsorg och anpassning till värme är fundamentala för samhället, men båda förbises och behovet kommer att öka i takt med klimatförändringarna. Jag tror också att omsorg och en omsorgsetik kan bidra till att tackla orättvisor och stödja en rättvis klimatanpassning. Jag ser fram emot mitt praktiska arbete med Linköpings kommun i höst", säger Gavin Nilsson Lewis, doktorand vid Institutionen för Tema, Linköpings universitet.

På 60-procentseminariet var Karin Bradley, professor i urbana och regionala studier med inriktning på hållbar stadsutveckling, KTH examinator. 

”60-procentsseminariet är en viktig milstolpe i doktorandernas avhandlingsarbete och ett värdefullt tillfälle att diskutera det arbete som genomförts så här långt. Professor Karin Bradley vid KTH, som under lång tid har forskat om hållbarhets- och omställningsfrågor, urban commons och samhällsplanering, bidrog med många viktiga perspektiv och konstruktiva inspel som kommer att vara betydelsefulla i Gavins fortsatta avhandlingsarbete”,  säger Ida Grundel, universitetslektor och docent vid Institutionen för Tema, Linköpings universitet, och huvudhandledare för Gavin.

Att navigera fragmenterad, ofullständig och osäker kunskap

Agathe Malbets projekt inom design vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet, tar utgångspunkt i Länsstyrelsen Östergötlands roll och frågan: Hur kan vi arbeta med fragmenterad, ofullständig och osäker kunskap? 

Kunskapen och styrningen i klimatomställningen är fragmenterad och fördelad mellan flera offentliga organisationer, akademiska discipliner och samhällsaktörer. Samtidigt finns ett stort behov av att väva samman klimatomställningsarbetet med sociala frågor. Osäkerhet och ofullständighet syftar på att vi utgår från förenklingar och begränsade representationer av världen, i en tid av allt större ovisshet och kris. Det berör vilka tolkningar och perspektiv på världen som beaktas, vad som kan mätas och hur allting hänger ihop ur ett systemperspektiv. I allt detta behöver tjänstepersoner fatta beslut som påverkar förutsättningarna för en rättvis klimatomställning. I stället för att verka för att minimera osäkerhet, fragmentering och ofullständighet, undersöker Agathe hur det kan synliggöras, hanteras och navigeras i praktiken.

I den första delen av projektet Collectively navigating fragmented, incomplete and uncertain knowledge: toward a just transition governance with Länsstyrelsen Östergötland har Agathe undersökt hur experter vid Länsstyrelsen i Östergötland definierar och förstår begreppen rättvisa och klimat, samt hur dessa begrepp integreras i deras strategier för omställning. Intervjuer har genomförts med experter från olika avdelningar och utifrån dem genomfördes en så kallad Visual Review. Metoden syftar till att skapa utrymme för att flera perspektiv synliggörs parallellt, utan att sammanföras till en enhetlig berättelse. Det är en viktig utgångspunkt för att kunna visa bredden och mångfalden i de rättvisefrågor som aktualiseras i klimatomställningen. Fokus framåt ligger på att utforska hur aktörer kan hantera och fatta beslut utifrån kunskap som är fragmenterad, ofullständig och osäker, och hur det kan stärka Länsstyrelsens kapacitet för rättvis klimatomställning. 

Under seminariet deltog forskare och doktorander inom design på Linköpings universitet och bidrog med värdefulla inspel och tankar framåt. 

”Att vara mitt i ett doktorandarbete, både rent mentalt och i tid, präglas av att både summera och blicka framåt. Eftersom forskning handlar om att ta fram helt ny kunskap behövs tillfällen till reflektion och att formulera sig, om det man gjort och det man strävar mot.” säger Stefan Holmlid, professor vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet och huvudhandledare för Agathe.  

Hur värderas grönska?

Bahareh Malekis projekt Organizing Climate Transition: Putting Climate Strategy into Practice vid Företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet, undersöker hur klimat- och miljöstrategier omsätts i praktiken inom stadsplaneringen. Genom att följa Göteborgs Stads arbete med strategin Grön och robust stad och pilotprojektet Hela stadens grönska studerar hon hur planerare, miljöstrateger och representanter från kommunala bolag arbetar tillsammans för att integrera biologisk mångfald, grön infrastruktur och ekosystemtjänster i stadens utveckling.

En central del av forskningen handlar om hur grönska värderas, prioriteras och motiveras i det dagliga arbetet. Många av målen inom klimatomställningen är abstrakta och behöver översättas till konkreta beslut och åtgärder. Bahareh undersöker därför hur planerare och strateger använder olika verktyg, indikatorer och visualiseringar för att göra miljömålen begripliga, jämförbara och möjliga att prioritera.

Genom intervjuer och observationer av möten, workshops och andra samverkansforum har hon fått en djup inblick i hur strategierna omsätts i praktiken. Resultaten visar att implementeringen inte enbart styrs av formella dokument och riktlinjer. Minst lika viktiga är de processer där olika aktörer möts för att diskutera, förhandla och utveckla arbetet. I dessa sammanhang delas och omsätts olika former av kunskap samtidigt som värderingar, prioriteringar och perspektiv blir synliga.

Resultaten så långt visar också att samverkan över organisatoriska gränser är avgörande för att strategin ska få genomslag. Planerare, miljöstrateger och andra aktörer behöver kontinuerligt balansera olika mål, perspektiv och kompetenser, vilket skapar både möjligheter till lärande och utmaningar i det praktiska arbetet.

Ett särskilt fokus i projektet är hur ekosystemtjänster och grön infrastruktur kan värderas, av vem och för vilka nyttor. När mål och strategier omsätts genom digitala verktyg, organisatoriska processer och samarbeten påverkas också vilka värden som synliggörs och vilka som riskerar att osynliggöras. Genom att följa hur planeringspraktiker och beslutsprocesser utvecklas vill Bahareh bidra med nya perspektiv på hur ekologiska och sociala värden kan integreras bättre i kommunens arbete med klimatomställning och hållbar stadsutveckling.

Opponent under halvtidsseminariet var Alexander Styhre professor, vid företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet.

”Det blev en mycket givande diskussion om Baharehs text och vägen framåt – precis som ett halvtidsseminarium ska vara. Särskilt glädjande var att opponenten flera gånger lyfte fram avhandlingens unika metod med deltagande observation av Göteborgs Stads arbete med strategin Vi planerar för en grön och robust stad. Den nära kopplingen till det praktiska arbetet ger forskningen en särskild styrka och möjliggör insikter som annars hade varit svåra att fånga.” säger Sara Brorström, professor vid företagsekonomiska institutionen, Göteborgs universitet och huvudhandledare för Bahareh. 

Vad är ett halvtidsseminarium?

Halvtidsseminariet är en viktig milstolpe under doktorandutbildningen och genomförs ungefär halvvägs genom forskarstudierna. Under seminariet presenterar doktoranden sitt avhandlingsarbete, de resultat som uppnåtts hittills och planerna för det fortsatta arbetet.

Seminariet fungerar både som ett tillfälle för akademisk granskning och som ett forum för kollegial diskussion. Ofta deltar en opponent eller särskilt utsedda forskare som ger återkoppling och råd kring hur forskningen kan utvecklas vidare inför den kommande disputationen. Vid de halvtidsseminarier som hålls inom Just Transitions medverkar ofta också praktiker från den organisation som doktorandens arbete knyter till. Under hösten kommer fler av de doktorander som är knutna till forskarskolan genomföra sina seminarier.