Stad vid vatten — Foto: Jordan Ryskamp, Unsplash

Klimatanpassning och beredskap huvudtema på Transition Lab Forum 19

Publicerad

3 december 2025

Hur kan klimatanpassning och beredskap gå hand i hand? Den frågan stod i centrum när kommuner, myndigheter, forskare och civilsamhället möttes på konferensen Transition Lab Forum 19 i Karlstad i oktober. En delegation från Urban Futures tematiska spår Samhällets klimatanpassning var på plats.

Inom spåret Samhällets klimatanpassning arbetar vi med frågor om hur städer och samhällen kan rustas för ett förändrat klimat. En fråga som har blivit alltmer angelägen för parterna i spåret handlar om kopplingen mellan klimatanpassning, risk och beredskap. Det var också i fokus för konferensen Transition Lab Forum 19, arrangerad av Viable Cities.

Det Urban Futures-anknutna projektet SamLab – Samverkan för genomförande av kommunal klimatanpassning genom policylabb, var inbjudet att delta i en workshop under konferensen. Deltagare från spårets utvecklingsgrupp reste därför till Karlstad för att medverka i samtalen om hur kommuner kan gå från planering till praktiskt klimatanpassningsarbete.

Konferensen Transition Lab Forum 19 samlade kommuner, myndigheter, forskare och civilsamhälle från hela landet för att diskutera hur omställningen till klimatneutrala och klimatanpassade städer också kan stärka samhällets trygghet, säkerhet och motståndskraft. Frågor som diskuterades var bland annat hur klimatmål kan integreras i samhällsplanering och investeringar, och hur klimatomställningen kan bli en hävstång för ett tryggare, mer hållbart och motståndskraftigt samhälle.

Från kris till möjligheter

Flera talare betonade att kriser kan fungera som katalysatorer för förändring.
– Vi måste bygga tillbaka bättre efter kriser, sa Jordi Peris, professor i hållbar stadsutveckling vid universitetet i Valencia. Han lyfte vikten av inte återgå till gamla system efter kriser utan i stället integrera beredskap, klimatanpassningsåtgärder och samverkansstyrning mellan olika aktörer i den nya samhällsstrukturen.

Naturbaserade lösningar lyftes fram som både kostnadseffektiva och multifunktionella därför att de samtidigt stärker ekosystemtjänster, biologisk mångfald och beredskap.

Både Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB och flera kommuner betonade behovet av att samverka över organisatoriska gränser, och att hållbarhetsfrågor måste integreras i all samhällsplanering, i stället för att hanteras som separata områden.

Kommunerna visar vägen

Kommunerna beskrevs som nyckelaktörer i klimatomställningen. Karlstads kommun betonade att hållbarhet och beredskap måste ses som gemensamma samhällsfrågor snarare än specialområden, medan Kristinehamns kommun berättade om sitt arbete med att kombinera klimatarbete och totalförsvar.

Även civilsamhällets roll lyftes fram, både som kunskapsbärare och pådrivande kraft och det efterfrågades en närmare dialog mellan kommuner och ideella organisationer för att stärka samverkan.

Forskning och innovation för resiliens

Forskarpaneler från bland andra Karlstads universitet och Kungliga Tekniska högskolan, KTH diskuterade hur kommuner kan utveckla sin förmåga att hantera parallella kriser, systemrisker och så kallad djup osäkerhet. Bland exemplen fanns så kallade seriösa spel som träningsverktyg för krishantering och metoder för att stresstesta kommunernas klimatplaner.

Viable Cities och SMHI presenterade också ett nytt EU-initiativ, Adaptation Hubs, som ska stärka arbetet med både klimatomställning och klimatanpassning genom flernivåstyrning och samverkan mellan kommuner, myndigheter och forskningsaktörer.

SamLab: från plan till praktik

Under forumet presenterades det Urban Futures-anknutna projektet SamLab – Samverkan för genomförande av kommunal klimatanpassning genom policylabb. Presentationen hölls inom ramen för en workshop arrangerad av Formas, med temat Klimatanpassning och utsläppsminskning i lokal beredskap.

Joanna Friberg, regionplanerare på Göteborgsregionen, berättade hur SamLab ska hjälpa kommuner att ta steget från planering till praktiskt klimatanpassningsarbete. Genom att utveckla policies för arbetssätt, roller och prioriteringar ska projektet bidra till nationella rekommendationer och långsiktiga forum för samverkan och erfarenhetsutbyte. Efter presentationen följde fördjupande samtal med workshopdeltagarna.

Workshopen fokuserade i stort på organisatoriska utmaningar och lärande – att synliggöra vad som fungerar och vad som är svårt i arbetet med klimatanpassning, utsläppsminskning och beredskap. Diskussionerna rörde både lokala erfarenheter och behovet av stöd från nationella myndigheter. Centrala frågor handlade om hur målkonflikter kan hanteras när beredskapsinsatser riskerar att motverka klimatanpassning, och vilken kunskap och samverkan som krävs för kloka beslut.

Naturvårdsverket och MSB betonade vikten av att integrera klimat- och beredskapsmål i samma styrning. Flera kommuner delade konkreta exempel på hur klimat- och energiplaner kan samverka med beredskapsplaner för att skapa synergier. ”Beredskap är hållbarhetsarbete”, konstaterade MSBs representant.

Mot resilienta samhällen 2030

Forumet avslutades med en gemensam uppmaning: intensifiera samarbetet mellan alla samhällsaktörer. Enligt Viable Cities är vägen framåt att snabba på omställningen till klimatneutrala och klimatanpassade städer, något som inte bara stärker miljön utan också vår gemensamma säkerhet och sociala robusthet.

Från Transition Lab Forum tar vi med oss värdefulla insikter, både nya och sådana som bekräftar och stärker våra egna analyser.

En central slutsats är att klimatåtgärder också är beredskapsåtgärder – varje satsning på energiomställning, naturbaserade lösningar, hållbara transporter eller robusta livsmedelssystem bidrar till tryggare, säkrare och mer motståndskraftiga samhällen.
Särskilt viktigt framöver är att snabba på implementeringen av naturbaserade lösningar. Genom att lyfta fram deras många nyttor för både klimat och beredskap, och genom att stärka samarbetet mellan nationella plattformar och städer inom EU och Norden, kan vi skapa bättre förutsättningar för uppskalning och gemensamt lärande.
Flernivåstyrning och -samverkan är avgörande. I ett alltmer komplext risklandskap med klimatförändringar, krig och desinformation behöver kommuner, regioner och staten arbeta tillsammans, inte var för sig. Genom integrerad styrning, där klimathandlingsplaner, risk- och sårbarhetsanalyser samt beredskapsarbete kopplas ihop, kan åtgärderna både bli effektiva och kraftfulla.
Ett annat viktigt perspektiv är att klimatanpassning och utsläppsminskning måste gå hand i hand. Energigemenskaper, cirkularitet och anpassningsåtgärder ger en stärkt krisförmåga och kan förstärka varandra i praktiken.

Nu handlar det om att stärka synergierna mellan klimatomställning, klimatanpassning och beredskap på lokal, regional och nationell nivå – för rättvis och effektiv resursanvändning, ökad robusthet och långsiktig resiliens.

Om Urban Futures tematiska spår Samhällets klimatanpassning

Spåret Samhällets klimatanpassning handlar om att bygga kunskap och kapacitet att rusta samhället för de utmaningar som följer av ett varmare och mer föränderligt klimat. Vi behöver anpassa våra städer och samhällen till de klimatförändringar som redan är påtagliga och samtidigt förbereda oss för de som vi inte kommer att kunna förhindra i framtiden.

För att hitta hållbara och långsiktiga lösningar krävs att olika kunskaper och perspektiv möts. Det minskar risken för att vi fastnar i dyra eller kortsiktiga beslut, och skapar bättre förutsättningar för en utveckling som stärker både jämlikhet och biologisk mångfald. Effektiv klimatanpassning bygger också på samverkan över gränser – mellan kommuner, regioner, myndigheter, forskning och civilsamhälle. På så sätt kan vi skapa mer robusta och framtidssäkra samhällen.

I spårets utvecklingsgrupp deltar experter från Chalmers, Göteborgsregionen, Göteborgs Stad, Göteborgs universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen.

Läs mer om spåret Samhällets klimatanpassning