PEHKA - Process för etablering av hållbara klimatanpassningslösningar
Kort beskrivning
Fördjupad samverkan, nya arbetssätt och ökad kunskap. Det är fokus för PEHKA, ett projekt som syftar till stärkt klimatanpassning i socialt hållbara samhällen. Projektet ska leda till nya arbetssätt, nya verktyg och en fördjupad samverkan mellan sektorer och verksamheter för att ge kommunerna möjlighet att implementera klimatanpassningen i befintliga planeringsstrukturer.
Ett tungt ansvar vilar på kommunerna för den nödvändiga anpassningen av våra samhällen till ett förändrat klimat. Samtidigt skapar trögheten i inarbetade strukturer ett problem. För kommunernas planerare och beslutsfattare är det många förväntningar som konkurrerar, och alla vill se just sina behov prioriterade vid planeringsborden. Trycket är högt, inte minst i en storstadsregion i stark tillväxt som Göteborgsregionen. I praktiken kan det leda till att klimatanpassningsåtgärder nedprioriteras eller skalas bort helt.
Multifunktionella åtgärder kan vara en lösning, där ytor och anläggningar utformas för att svara mot flera behov samtidigt. En grönyta kan tex utformas för att ta hand om dagvatten, skapa bullerskydd, ge skugga och utgöra en social mötesplats samtidigt. Kunskap och erfarenhet kring planering och genomförande av mångfunktionella ytor behöver dock öka.
För att klimatanpassningslösningar ska ge effekt krävs att planering och gestaltning löser behoven, att genomförandet kan ske enligt en tydlig plan och att drift och skötsel är realiserbar utifrån målen. I dag fastnar mycket “tyst kunskap” i ena änden av korridorerna, inom olika yrken och sektorer. Den gemensamma kunskapen behöver öka, liksom kontaktytorna och lärandet.
Kunskapssammanställning och rekommendationer
Projektet PEHKA börjar med att göra en kunskapssammanställning och går sedan vidare, via fallstudier och analyser, för att nå delmål som förslag till regionala rekommendationer och/eller planeringsprinciper, utbildningar för hur klimatanpassningsåtgärder ska integreras i den kommunala planeringen. Dessutom genomförs workshoppar utifrån aktuella planeringsfall i Göteborgsregionen.
Målet är att satsningar på området ska bidra till utveckling och innovation kring nya processer inom klimatanpassning och ge ökad förmåga för samhällen att stå robust mot de risker som klimatförändringen innebär.
Med ny kunskap skapas ett viktigt underlag för prioriteringar, styrmedel, policyer och ett förändrat beteende.
Redan idag har vi problem med skador följt av ett förändrat klimat i form av ras, skred och erosion. Ansvaret för klimatanpassning har i stor utsträckning lagts på kommunerna men frågan är komplex. Rapporten är en exempelsamling som ska tydliggöra den komplexitet som frågan innebär, samt visa på vilka utmaningar kopplat till klimatanpassning som kommunerna behöver hantera.
Titel: A framework for integrated assessment of blue-green infrastructure: A decision support tool for evaluating climate adaptation and social benefits in relation to construction and maintenance costs (2025).
Författare: Sofia Thorsson, Oskar Bäcklin, Joanna Friberg, Sofia Frisell Eriksson, Salar Haghighatafshar, Janina Konarska, Shelley Kotze, Fredrik Lindberg, Claes Anders Malmberg. David Rayner, Jutta Schade. Lisa Ström, Björn Sundén, Barbro Sundström, Nils Wallenberg och Peter Ylmén.
Publikationsår: 2025
Verktyget Multifuntionality potential and cost assessment ska hjälpa planerare välja bland olika åtgärder för klimatanpassning.
Stadsplanerare behöver göra avvägningar mellan de klimatanpassningsåtgärder som har flest och högst värden, samtidigt som åtgärderna behöver vara kostnadseffektiva. Verktyget, som bland annat utvecklats inom PEHKA, är tänkt att hjälpa till att fatta välgrundade beslut baserade på forskning.
Verktyget är en matris över 20 vanliga så kallade urbana blågröna lösningar som finns i stadsmiljöer, som till exempel regnbäddar, gröna tak, diken och parker. Matrisens data bygger på forskning inom området och vägleder planeraren att göra en bedömning av potential i relation till kostnad för anläggning och drift.