Samtalet fortsätter – om lyssnande, stadsutveckling och behovet av andra rum
Urban Futures spår för konst och kultur i stadsutveckling bjöd den 21 maj in till ett öppet samtal i Kronhuset, Göteborg. Samtalet tog avstamp i människan mitt i stadsutvecklingens komplexa processer: bortom roller, perspektiv och färdiga svar och modererades av Johan Forsman.
Samtalet var en av programpunkterna vid den heldag som den nybildade samverkansplattformen New European Bauhaus West Sweden bjöd in till. Dagen hade fokus på gränsöverskridande samverkan mellan kultur, samhällsvetenskap, teknik och ekologi och ville visa hur människor tillsammans kan skapa hållbara, vackra och inkluderande livsmiljöer.
Möten bortom roller och organisationer
Efter ett panelsamtal om konstens roll i stadsutvecklingen, organiserat av Urban Futures vid Frihamnsdagarna 2025, fortsatte några av deltagarna att träffas. Det som började som ett efterföljande samtal växte över tid till ett återkommande rum för reflektion mellan personer från offentlig sektor, institutioner, akademi och självorganiserade verksamheter.
Samtalet har därefter vindlat fram längs ofta oväntade stigar. Frågor om kultur och stadsutveckling har blandats med funderingar kring ansvar, gemenskap, makt och mening. Deltagarna har närmat sig varandra bortom yrkesroller och organisatoriska gränser och utforskat vad det innebär att tillsammans förvalta, utveckla och bära staden.
En längtan efter andra samtal om staden
När samtalet öppnades upp för fler att delta i under New European Bauhaus-dagen visade sig intresset vara betydligt större än väntat. Cirkeln som deltagarna bjöds in till fick öppnas upp flera gånger. Stolarna tog slut. Det intima samtal som utvecklats under året tog plötsligt formen av ett stormöte.
Många verkar bära på en längtan efter andra former av samtal om staden. Samtal där det finns utrymme för lyssnande, osäkerhet och eftertanke. Samtal som inte omedelbart syftar till beslut, leveranser eller positionering.
Mycket kom att handla om just detta: var sådana samtal kan och bör äga rum. Vilka rum som finns – och vilka som saknas – i stadens utveckling.
Flera deltagare reflekterade över om de samtal som ibland kan uppfattas som långsamma eller ineffektiva i själva verket kan bidra till större förståelse och bättre samordning. I en stad där många parallella processer pågår samtidigt, ofta i organisatoriska stuprör, kan det finnas ett värde i att skapa fler horisontella möten mellan människor som annars sällan möts.
Synliggöra makt och handlingsutrymme
När samtalet växte synliggjordes också skillnader i makt och handlingsutrymme. Vissa deltagare representerar organisationer med stort inflytande över stadens utveckling. Andra upplever sig stå längre från besluten. Men kanske är det just i ett omsorgsfullt samtal som sådana asymmetrier kan bli synliga och möjliga att prata om – inte för att suddas ut, utan för att bättre förstås och hanteras.
En bild som återkom från det ursprungliga samtalet på Frihamnsdagarna var staden som ett katedralbygge. Något som påbörjades före oss och som kommer att fortsätta efter oss. Ett perspektiv som sällan får plats i vardagens projekt och processer, men som påminner om att stadsutveckling också handlar om att förvalta ett större sammanhang - över tid.
Bortom dystopierna – utställning att samtala kring
På New European Bauhaus-dagen ställdes även utställningen Bortom Dystopierna ut. Hur ser ett hållbart liv i Göteborgsregionen ut år 2053? Och hur nådde vi dit? Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga och omställningen går långsamt. Föreningen Climaginaries har producerat en vandringsutställning om hur det är att leva år 2053 i Västra Götaland och tre andra svenska regioner. Utställningen Bortom dystopierna ingår i det delprojekt som Göteborgsregionen genomför som genom kreativa metoder ska visa hur vi lyckades gå från ett fossilberoende till ett hållbart samhälle och vad det innebär för invånarna.
Ett samtal som vill fortsätta
Inom spåret för konst och kultur i stadsutveckling funderar parterna nu vidare på om den här typen av rum kan få en mer återkommande plats i stadens utveckling. Som öppna förkonferenser. Som mötesplatser mellan sektorer. Som rum för gemensamt tänkande. Eller kanske som något som inte behöver definieras alltför snabbt.
Några svar finns ännu inte.
Men intresset i Kronhuset visade att frågorna är levande. Och att behovet av att mötas på andra sätt tycks vara större än mycket annat.
För dig som är intresserad av att delta i liknande samtal finns mer information och möjlighet att anmäla sig på Skogen – information och anmälan (skogen.pm).
