Städer och samhällen står inför stora utmaningar när det gäller att hantera markanvändning på ett hållbart sätt. I takt med att befolkningen växer och klimatförändringar gör sig alltmer påminda, blir det viktigare att planera för både grå och grön infrastruktur på ett balanserat sätt. Grå markanvändning handlar om områden som används för till exempel bostäder, arbetsplatser, vägar och annan infrastruktur. Grön markanvändning däremot handlar om områden som till exempel parker, skogar och naturreservat. Balansen mellan grått och grönt är avgörande för hur vi skapar hållbara, levande och klimatanpassade städer. Forskning visar till exempel på att ökad bebyggelsetäthet kan främja hållbara transporter som gynnar klimatomställning, men samtidigt kan leda till minskad grönyta, vilket påverkar klimatanpassning, biologisk mångfald och välbefinnande negativt.
Lokala och regionala konsekvenser
Vid avvägningar mellan olika markanvändningar kan en förändring på en plats få betydande konsekvenser på en annan. En förtätning i centralorten kan till exempel påverka möjligheten att hantera skyfall längre nedströms. För att kunna väga olika markanvändningar mot varandra, med hänsyn till sådana skalberoende samband, behövs bättre beslutsunderlag.
”Med hjälp av evidensbaserade GIS-analyser kan vi synliggöra effekter av dessa avvägningar samt hur beslut på en plats får effekter på en annan. Det ger planerare ett helt nytt kunskapsunderlag för att väga olika markanvändningar mot varandra och fatta mer välgrundade, hållbara beslut”, säger Meta Berghauser Pont, professor i stadsbyggnad, Chalmers och projektledare.
Kommunerna i Sverige har genom planmonopolet ett avgörande ansvar för att planera markanvändningen och står därför inför komplexa beslut. Dessa beslut har långtgående konsekvenser för hur samhället utvecklas, både för nuvarande och framtida generationer. Projektets fallstudie är Stenungsunds centralort och kommunens vision är att växa till 35 000 invånare 2035. Centralorten är en plats där många behov och intressen ska förenas på en begränsad yta, men det finns också områden där förtätning kan vara möjlig. Stenungsunds kommun är en av tretton kommuner i Göteborgsregionen.
Lokala och regionala policylabb
I lokala och regionala policylabb kommer projektet att testa hur GIS-baserade analyser kan stödja lokala beslutsprocesser och mellankommunala politiska överenskommelser om markanvändning. Genom att engagera såväl planerare som politiker och andra markägare vill projektet bidra med genomförandekraft i Stenungsund. Samtidigt ska gemensamma lösningar för kommunerna inom Göteborgsregionen utvecklas.
”När storstadsregionen växer ökar konkurrensen om marken. Vi vill göra det enklare för kommunerna att planera för en hållbar framtid, bland annat genom att använda digitala verktyg. Om vi arbetar tillsammans kan vi bättre värna Göteborgsregionens grönstruktur som är viktig för både biologisk mångfald, klimatanpassning och regionens attraktionskraft”, säger Anna Widman, regionplanerare på Göteborgsregionen.
Projektet förväntas resultera i en prototyp av en digital karttjänst, policyrekommendationer för förändrade arbetssätt och gemensamma datadefinitioner för kommunerna inom Göteborgsregionen. Även lärdomar från att genomföra policylabben kommer att delas. Förhoppningen är att projektet inte bara leder till förbättrade beslutsunderlag, utan också till en förändring i hur vi samarbetar och lär inom planeringen.
Projektparter
Projektet leds av Chalmers och projektparter är Högskolan Väst, Göteborgsregionen, Stenungsunds kommun och Urban Futures. Till projektet knyts även Göteborgs Stad som referenspart i utvecklandet av GIS-analyserna och Länsstyrelsen Västra Götaland och Västra Götalandsregionen som deltagare i de regionala policylabben.
Projektet har beviljats medel i Formas utlysning Policylabb: Hållbar markanvändning för att nå klimatmålen.
Kort om evidensbaserade GIS-analyser
GIS betyder geografiska informationssystem. Det är ett IT-system som kan läsa kartor och tolka geografiska data. I evidensbaserade GIS-analyser används mått som har en grund i forskning, där detta mått har bevisats beskriva en effekt. Till exempel påverkar gatunätverkets centralitet, som man kan mäta med hjälp av GIS, människors benägenhet att röra sig längs just detta stråk. I den digitala karttjänsten som kommer att utvecklas inom projektet, kombineras ett antal av dessa mått som kan ge stöd i avvägningar mellan grön och grå markanvändning.
