SIGURD: Stadsplaneringsinvesteringars effekter och värden

När vi investerar i våra byggda miljöer påverkar vi samtidigt viktiga samhällsfunktioner och människors livsvillkor. Hälsa, välmående, tillgänglighet, delaktighet, trygghet, tillit och sysselsättning – allt detta berörs av de stadsbyggnadsinvesteringar som görs, eller inte görs. Men hur kan vi mäta och värdera vilka effekter och värden olika investeringar får för en hållbar samhällsutveckling? Det är den utmaning som projektet SIGURD fokuserade på.

Breddat perspektiv

Idag präglas stadsplaneringsprocesser av en hård ekonomisk styrning som begränsar möjligheten att ta in ett bredare perspektiv. Kunskap och verktyg saknas kring hur stadsplaneringsinvesteringar påverkar en mer långsiktigt hållbar samhällsutveckling som stärker människors livskvalitet och förbättrar miljön, samtidigt som intresset för dessa frågor är stort.

Projektet SIGURD ville därför ta fram kunskapsunderlag på området, och skapa verktyg och underlag som kan ge kommuner och andra aktörer inom stadsplanering en helhetsbild av vilka värden som olika investeringar skapar. Den helhetsbilden behövs för att aktörerna ska kunna motivera satsningar och prioritera mellan olika alternativ och åtgärder. 

Målet var att bana väg för ett breddat perspektiv och ett mer utvecklat beslutsunderlag inom stadsplanering, som bidrar till att uppfylla Agenda 2030-målen och regeringens nya politik för hållbara städer; gröna, hälsosamma och trygga städer där människor möts.

Nya sätt att mäta och värdera

Om vi fullt ut – och över tid – ska kunna förstå kostnader och intäkter för en hållbar samhällsutveckling krävs nya sätt att mäta och värdera stadsplaneringsinvesteringar. Projektet SIGURD ville skapa kunskap och nya arbetssätt för att inkludera sociala och miljömässiga värden i stadsplaneringsprocesser, och granska hur dessa kan samspela med styrprocesser och investeringsplaner. Det här är särskilt viktigt eftersom många investeringar i miljö-och samhällsnytta på kort sikt kan ge negativa utfall i de ekonomiska kalkylerna, samtidigt som de på längre sikt kan ge positiva ekonomiska utfall. 

Utgångspunkten i projektet var SROI-analys (Social return of investment), en metod som är särskilt inriktad på kvantifiering och monetarisering av icke-ekonomiska nyttor. Projektet kan betraktas som en pilotstudie för tillämpning av SROI i stadsplaneringssammanhang i Sverige.

Projektets fokus

•    Med stöd av SROI-metodiken kartlägga, testa och komplettera metoder och processer för att mäta och förstå stadsplaneringsinvesteringars effekter och värden för en hållbar samhällsutveckling.
•    Medvetandegöra vikten av styr- och samverkansprocesserna i stadsbyggnadsprocesserna, och hur de kan bidra till att skapa de värden och positiva effekter som samhället behöver.
•    Genomföra fallstudier på stadsdelsnivå i Borås (Medborgarlabb) och Göteborg (Backaplan). 
•    Med utgångspunkt i SROI-analyser sprida kunskap om arbetssätt och metoder inom stadsplanering för en hållbar samhällsutveckling. 
•   Starta upp ett kunskapskluster om olika värdeberäkningsmetoder som är öppet för fler intresserade aktörer utanför projektet. Kunskapsklustret ska samla såväl forskare som praktiker till föreläsningar och lärandeträffar.

Om SROI-metodiken

SROI (Social return of investment) visar om - och i så fall hur - resursanvändningen inom en organisation bidrar till hållbar samhällsutveckling. Metoden är särskilt inriktad på kvantifiering och monetarisering av icke-ekonomiska nyttor, och mäter och värderar verksamheter ur flera perspektiv samtidigt: socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Kunskap och lärande 

Projektet SIGURD ville öka kunskapen om det samhällsekonomiskvärdet av stadsplaneringsprojekt och hade stort fokus på kunskapsutbyte och lärande. Dels arrangerades Kunskapsklusterträffar som var öppna för aktörer utanför projektet, dels skedde kunskapsutbyte inom SIGURD som en del av det interna lärandet och förankring.

Syftet med Kunskapsklustret var: 

•    att samla forskare och praktiker för att tillsammans dela, lära och sprida kunskap om arbetssätt och metoder för att utvärdera, beräkna och värdera olika samhällsbyggnadsinvesteringars utfall, effekter och värden 
•    diskutera, systematisera och öka förståelsen för olika teorier, utgångspunkter, användningsområden och tolkningar 
•    lyfta fram vikten av ett långsiktigt hållbart helhetsperspektiv, där människors livsvillkor och förutsättningar för utveckling är i fokus när vi bygger och utvecklar städer och samhällen. 

Under 2020 och 2021 genomfördes en serie kunskapsklusterträffar. Information om träffarna finns fortfarande tillgängligt på Mistra Urban Futures webb.