Habitat Values
Kort beskrivning
Hur kan kommuner förbättra utformningen av städernas livsmiljöer? Det undersöker projektet Att omvärdera stadsplanering och transformation i samskapande: Mot ett ramverk för beräkning av livsmiljövärdet för en rättvis, resurseffektiv och cirkulär byggd miljö förkortat Habitat Values.
För att nå ett hållbart samhälle behöver återanvändningen av resurser öka och klimatutsläppen från den byggda miljön minska. Detta gäller vid nybyggnation, för befintliga byggnader och även infrastrukturen kring dem. Det behövs nya sätt att planera, bygga och förvalta städer och samhällen. Det handlar både om att förändra synen på den byggda miljön och hur gemensamma resurser och livsmiljöer används. Kommunerna har en nyckelroll i omställningen, både i arbetet med att nå klimatmålen och i att skapa inkluderande processer där invånare kan vara delaktiga och bidra till mer hållbara och rättvisa livsmiljöer. Detta kräver ny kunskap, kompetens och arbetssätt som kan leda till förändringar och transformera samhällsbyggandet.
Mot en rättvis, resurseffektiv och cirkulär byggd miljö
Övergången till en cirkulär byggd miljö innebär att samhällsplaneringen behöver ställa om och flytta fokus från nybyggnation till omvandlingen, återbruk och renovering. Genom att följa New European Bauhaus-principerna: sustainable, beautiful, together kopplar projektet cirkulära principer till design, arkitektur och stadsutveckling.
För att ställa om till en cirkulär byggd miljö, effektivare resursanvändning och ökat återbruk behöver värderingar, planeringssystem och inte minst markanvändningspolitiken utmanas. Nybyggnation behöver förändras från att vara förstahandsvalet till att vara det sista alternativet. Idag finns det inga ekonomiska incitament att upprätthålla befintliga livsmiljövärden i ett område ur ett resursanvändningsperspektiv när livsmiljöer utvecklas, förvaltas eller omformas.
Utmana rådande praxis
Projektet Habitat Values utvecklar därför kunskap och metodik för att vidareutveckla och bredda användningen av befintliga samhällsekonomiska beräkningar i detaljplanering. Syftet är att ge kommuner ekonomiska incitament och bättre verktyg för att förbättra utformningen av städers livsmiljöer. Utgångspunkten är att de befintliga kvaliteterna på en plats, livsmiljövärden eller ett så kallat habitat värde , inte kan köpas eller säljas utan behöver förvaltas och förädlas i samskapande processer tillsammans med invånarna. Ett långsiktigt mål är att möjliggöra strukturella förändringar i markanvändningsekonomin inom kommunal fysisk planering.
Projektet utmanar rådande praxis och påbörjar en process mot ett skifte i styrningen av cirkulär byggd miljö i offentlig sektor. Den radikala omvärderingen av strukturer, styrningssystem och en ny syn på ekonomiska aspekter relaterad till livsmiljöer, hjälper samhället att möta utmaningar och lyfter vikten av interaktion. Att koppla samman klimatåtgärder med konstnärliga, kulturella och sociala drivkrafter har potential att vara en av drivkrafterna för en hållbar omställning inom byggsektorn.
Fyra områden i Göteborg utgör testbäddar
I en iterativ process utvecklar projektet ett ramverk för beräkningar för habitat värden där fyra områden i Göteborg utgör testbäddar. Dessa täcker olika perspektiv på cirkularitet i den byggda miljön.
Byggnaders resiliens - flexibilitet/omvandling
Testbädd: Förvaltnings AB Framtiden
Fokus är på befintliga byggnader och omvandling av kontor till bostäder. Vi driver utvecklingen för hållbart byggande är en av strategierna i Miljö- och klimatprogrammet för Göteborgs Stad 2021–2030 och genom att samarbetet med det kommunala bostadsbolaget Framtiden ger testbädden möjlighet att utforska hur strategin översätts och kan realiseras i konkreta projekt.
Läs mer: Vi driver på utvecklingen för hållbart byggande.
Urbana ekosystem - stadsjordbruk
Testbädd: Lilla Änggården
Lilla Änggården är ett område i centrala Göteborg. Fallet utforskar stadsjordbruk, bevarande och plantering av nya träd för att främja en hållbar livsstil. Nya odlingar har etablerats som syftar till att skapa engagemang och delaktighet hos invånare och besökare, både kring stadsodling och platsens historiska kulturmiljö. Arbetet genomsyras av medskapande perspektiv och engagerar en mångfald av aktörer. Platsen lyfter fram maten i staden ur ett historiskt, nutida och framtida perspektiv.
Läs mer: Lilla Änggården
Samskapande av kulturella värden - från industriområde till konst- och kulturnav
Testbädd: Göteborgs Konsthalls flytt till Slakthusområdet
Göteborgs konsthall ska flytta från Götaplatsen till Slakthuset, ett gammalt industriområde i Gamlestaden. Cirkularitet är genomgående i arbetet, den gamla byggnaden ska utvecklas och även inredningen ska bestå av återbruk. Testbädden ger möjlighet att följa omvandlingsprocessen under några år och ger möjlighet att studera hur lokala relationer till en återanvänd plats utvecklas och vilken roll kulturell och social hållbarhet spelar i omformningen av en byggd stadsmiljö.
Läs mer: Konsthallen flyttar
Utbildning i cirkulära system - återbruk i nybyggnation
Testbädd: Backaplan
Centrala Backaplan i Göteborg genomgår en stor omvandling. Idag är stora delar ett handelsområde och visionen är utveckla Backaplan till ett område med blandad byggelse som består av bostäder, butiker, kontor, olika verksamheter, kulturhus och mer. I området finns idag stora kluster av kreativa näringar, kulturutövare och ateljéer i industribyggnader. Ett nytt kulturhus ska byggas och även skolor. På platsen finns det potential att engagera konstnärer och unga.
Läs mer: Backaplan